Uppdaterad
19 okt 2017

Vardagsjuridik

Ekonomiska frågor.
Fullmakt
När den sjuke får svårigheter att klara av sin ekonomi, betala räkningar med mera, kan någon förtroendefull person i den sjukes närhet skaffa en fullmakt för att sköta till exempel pension, och räkningar. Man hämtar ett formulär från posten eller den bank, som den sjuke brukar använda. Fullmakten gäller den tid man bestämmer och ska även skrivas under av den sjuke (många gånger blir det med handen på pennan)innan papperet lämnas tillbaka till respektive ställe.

Generalfullmakt
En generalfullmakt innebär att en person självständigt och oinskränkt förvaltar och företräder samtliga intressen som den sjuke har. Personen agerar självständigt vid alla kontakter med myndigheter etc. Denna typ av fullmakt är även att föredra framför att till exempel bli god man till sin sjuke respektive. Även en generalfullmakt ska skrivas under av den demenssjuke och dessutom bevittnas av två personer. I lagboken finns inte generalfullmakt nämnd. Banker brukar ha krav på en egen fullmakt.

God man
När detta inte fungerar längre kan det bli aktuellt med godmanskap. Då behövs ett läkarintyg, där det framgår att den sjuke behöver en god man och vilka åtaganden den gode mannen ska ha. Det finns tre olika saker för gode mannen att göra, ofta blir det alla tre sakerna som blir aktuella för en god man till en person med demenssjukdom.


1. Bevaka rätt (se till att den sjukes lagliga rättigheter och skyldigheter fullföljs)
2. Förvalta egendom (sköta om ekonomin)
3. Sörja för person (se till att huvudmannen (den sjuke) har det bra och att hans medel går till nytta, nöje och glädje)

Till god man utses ibland en anhörig och ibland en utomstående beroende på hur man vill ha det. Är anhöriga oense kan det vara bra med en utomstående. Tingsrätten ska godkänna den tilltänkte gode mannen. Överförmyndaren ska ha en skriftlig redovisning varje år av gode mannen. I vissa fall kan det bli aktuellt med en förvaltare.
Mer finns att läsa i Föräldrabalken i lagboken.
Information kan fås från bibliotek.

LSS-lagen (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade)

Regeringsrätten har den 10 november 2008, i en dom, fastställt att en man under 65 år, med demensdiagnosen Alzheimers sjukdom med vaskulära inslag, ska höra till personkrets 2 i LSS-lagen. Mål nr 7020-06. Regeringsrättsdomar är prejudicerande.

De vanligaste demenssjukdomarna under 65 år är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Lewy Body demens och vasculär demens.

Man med frontallobsdemens uppfyllde kriterierna för LSS-tillhörighet enligt personkrets 2 – referat av kammarrättsdom.
Kammarrätten i Göteborg 2010-03-29, mål nr 3292-09. Både stadsdelsnämnden och länsrätten nekade en man med s.k. frontotemporal demens daglig verksamhet med stöd av LSS, eftersom det av förarbetena framgår att personer med psykiska sjukdomstillstånd inte omfattas av personkrets 2 i 1 § LSS. Kammarrätten fann dock att lagtextens ordalydelse väger tyngre än förarbetena vid bestämmande av lagregelns innebörd. Mannen ansågs därmed uppfylla de i lagen uppställda kriterierna för tillhörande av den aktuella personkretsen. Utdrag från JP Socialnet.



LSS innefattar personer i nedanstående 3 olika s.k personkretsar(eller grupper). Lagens två begränsningar är att dagverksamhet erhålls inte i personkrets 3 och hjälp av personlig assistent måste ha påbörjats före 65 år för att gälla även efter 65 år som pensionär.

1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.

2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom

3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.

Regeringsrättsdom om spisvakt. Målnr3810-09
Den 6 maj 2010 kom det en Regeringsrättsdom som kommer att få stor positiv betydelse för personer med demenssjukdom, som bor i egna hemmet. Domen fastställer att personer med funktionshinder har rätt att få en spisvakt som bostadsanpassning om spisvakten är nödvändig för att bostaden ska vara ändamålsenlig.


Vapen och demens - vapenlagen
När det gäller vapeninnehav är ju lagstiftningen tämligen restriktiv och vad som händer är att patienten får information om att den aktuella sjukdom kan vara ett hinder för innehav av vapen och att det är polisens sak att pröva detta efter information från läkare. Polismyndighetens beslut kan sedan överprövas av Länsrätten om den enskilde är missnöjd med beslutet. Denna regel är ju inte dispositiv för läkaren dvs man kan inte göra någon överenskommelse om att inte använda vapnet, som vid körkort. Läkare har alltså en informationsskyldighet till polismyndigheten. Således är det inte läkaren som beslutar om vapeninnehav, vilket kan vara en tröst både för läkaren och patienten! Sedan är det ju det praktiska frågan; det är långt ifrån alltid läkare får information om att det finns vapen och om läkaren inte vet så händer ju ingenting!
I praktiken är det dock ganska vanligt att anhöriga redan reagerat genom att sälja vapnen eller ngt liknande!

Vapen och demens skrivet av
Docent Sture Eriksson
Umeå universitet

**************************************
SOSFS 2010:2
Socialstyrelsens föreskrifter om upphävande av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1992:17) om skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad.
Den 15 juni 2010 börjar grundlagen gälla vid demensvård och Socialstyrelsens författning om hur den skulle tolkas när det gäller lås på dörren, upphör att gälla.
Kerstins kommentar:
Detta betyder att man numera inte får fördröja vid ytterdörren på gruppboende, dvs med kodanvisning som den sjuke inte förstår sig på. Man får ha kod på dörren men den sjuke måste få sällskap ut direkt om han vill gå ut och man inte kan avleda honom/henne. Förhoppningen är att kunskap om bemötande, aktiviteter etc ska lösa detta åtminstone på dagtid. Socialstyrelsen har även givit direktiv om att demensboenden endast kan vara obemannade några minuter under natten.